söndag 4 oktober 2009

Glimten i ögat


"Det som inte tål att skämtas med, det förtjänar sällan att tas på allvar."
källa: Sigfrid Lindström


Förhoppningsvis har livet lärt mig en sak, nämligen att inte ta mig själv på för stort allvar. Vet inte om åldern har sitt finger med i spelet. Jag tror det, för när man är ung är det lätt att tro attt hela världen rasar samman eller att människor aldrig glömmer om man gör bort sig.

Jag har lärt mig att människor med bra självförtroende också gör bort sig men de kan skratta åt det hela.

En gång när vi hade tältmöte med Nenne Lindberg, ställde han plötsligt en fråga till mig: -Ewa, vad åt Johannes döparen. Kanske en konstig fråga, men för oss som läst bibeln är svaret givet, han käkade gräshoppor och var klädd i kamelhårskläder. Det glömmer man inte så lätt, speciellt inte jag som inte gillar kryp och förderar gosiga kläder från HM, Gudrund Sjöden, Noa Noa eller något annat märke. Men jag har en liten egenhet som gör att hjärnan låser sig när någon ställer en fråga som jag självklart förväntas veta svaret på. Jag är så säker på att svara fel att det automatiskt blir fel. Men hög och ljudlig stämma hör jag mig själv svara: -Myror!!! Jag inser i samma ögonblick att man inte ska blanda ihop Djungelboken och Bibeln. Käka myror, kittlar dödskönt i kistan sa Baloo björnen.

Känslorna kan också dra iväg med tanken. I ett fullsatt Europaporten, en kyrka i Malmö pågick en konsert med Roland Utbult. Det hör till saken att jag och några vänner tidigare talat om hur jobbigt det kan vara att ha fel kläder vid fel tillfälle. I början av konserten bad Roland om ursäkt för att han satt i T-shirt och Jeans och förklarar det hela med att han haft inbrott i bilen under eftermiddagen och att de stulit alla hans kläder. Jag satt där och tänkte på hur jag skulle känt det, plötsligt hör jag mig själv säga, där på första raden, högt och ljudlig: - Det gör ingenting, vi tycker om dig ändå! Varpå ett jubel bröt ut och jag ville sjunka genom bänkarna. Rasade världen samman, blev Roland sur nej inget sådan däremot har jag fått många goda skratt när jag delat med mig vad som hände.

En sak jag inte skäms för är att jag är kristen och känner Jesus, det gör att jag kan be för dig och det tänker jag göra nu...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar