Höstmörkt och novemberljus
Finns det ett ord som heter höstmörkt, vet inte, men det känns precis så.
Först, i början på hösten, när löven börjar bli lite röda o gula, då är det ganska vackert och fascinerande. Men sedan, jag menar, efterhand som regnet faller och vindarna blåser så mister liksom färgspelet sin charm. Det sker nästan i takt med att bladen faller till marken.
I varje fall är det så för mig, jag kanske skulle ha blivit en igelkott i stället. Jag skulle väldigt gärna ha sovit i ett skönt vinterbonat ide tills sommar eller i varje fall vårsolen börjat värma frusna leder igen. Ibland är jag lite taggig och folk kan faktiskt sticka sig på mig. Men jag försöker dra in dem så att ingen skadas.
Men det skulle vara lite kul att kunna spärra ut dem, taggarna alltså, och sedan med full fart rulla genom en lövhög. Skulle nog se ganska kul ut sedan.
På tal om kul så såg jag en liten kille nere i centrum i går. Hans skrattade så att han nästan kiknade när han sprang och sparkade kring i löven.
Kanske det vore något för oss Bålstabor. Varje år när löven fallit så går vi man ur huse och sparkar kring i löven. Lövkrig, i väntan på snö och snöbollar. Sedan kunde vi gå hem till varandra och dricka varm choklad och äta nybakade kanelbullar.
När jag tänker så här så börjar den höstmörka känslan lätta och ett stråk av novemberljus komma. Med novemberljus menar jag de levande ljusen man kan tända på soffbordet och så krypa upp i soffan med n bra bok, eller tidning. Kanske kan man kura ihop sig i soffan och ringa en god vän. Då sprider man ju lite novemberljus utanför sin egen horisont också.
Snart är det advent och ljusslingorna kommer upp över gator och torg, men den tiden är inte riktigt inne ännu, eller ute.. vet inte riktigt vad det heter. För det som är inne kan ju vara ute, eller hur? Men jag önskar och tror att det ska bli inne att vara ute. Ute i Bålsta med ett stort leende då blir den man möter också glad. I går mötte jag en kvinna som log stort och sa hej, jag gjorde det samma för det smittade (en bra smitta inte som influensa). Vem var det, sa min uppmärksamma man kände du henne? Nej det gjorde jag inte jag blev bara glad och hälsade tillbaka. Sedan kändes det så där varmt och gott som det kan göra i hjärttrakten ibland. Novemberljus är ett bättre ord än höstmörkt, vi kan väl försöka vara det för varandra, det är säker fler än jag som behöver både se och bli sedd. Ge varandra ett leende det sprider ännu mer energi än de nya lampsorterna, det ger energi ända in i själen. Då blir väntan på våren inte så lång
Finns det ett ord som heter höstmörkt, vet inte, men det känns precis så.
Först, i början på hösten, när löven börjar bli lite röda o gula, då är det ganska vackert och fascinerande. Men sedan, jag menar, efterhand som regnet faller och vindarna blåser så mister liksom färgspelet sin charm. Det sker nästan i takt med att bladen faller till marken.
I varje fall är det så för mig, jag kanske skulle ha blivit en igelkott i stället. Jag skulle väldigt gärna ha sovit i ett skönt vinterbonat ide tills sommar eller i varje fall vårsolen börjat värma frusna leder igen. Ibland är jag lite taggig och folk kan faktiskt sticka sig på mig. Men jag försöker dra in dem så att ingen skadas.
Men det skulle vara lite kul att kunna spärra ut dem, taggarna alltså, och sedan med full fart rulla genom en lövhög. Skulle nog se ganska kul ut sedan.
På tal om kul så såg jag en liten kille nere i centrum i går. Hans skrattade så att han nästan kiknade när han sprang och sparkade kring i löven.
Kanske det vore något för oss Bålstabor. Varje år när löven fallit så går vi man ur huse och sparkar kring i löven. Lövkrig, i väntan på snö och snöbollar. Sedan kunde vi gå hem till varandra och dricka varm choklad och äta nybakade kanelbullar.
När jag tänker så här så börjar den höstmörka känslan lätta och ett stråk av novemberljus komma. Med novemberljus menar jag de levande ljusen man kan tända på soffbordet och så krypa upp i soffan med n bra bok, eller tidning. Kanske kan man kura ihop sig i soffan och ringa en god vän. Då sprider man ju lite novemberljus utanför sin egen horisont också.
Snart är det advent och ljusslingorna kommer upp över gator och torg, men den tiden är inte riktigt inne ännu, eller ute.. vet inte riktigt vad det heter. För det som är inne kan ju vara ute, eller hur? Men jag önskar och tror att det ska bli inne att vara ute. Ute i Bålsta med ett stort leende då blir den man möter också glad. I går mötte jag en kvinna som log stort och sa hej, jag gjorde det samma för det smittade (en bra smitta inte som influensa). Vem var det, sa min uppmärksamma man kände du henne? Nej det gjorde jag inte jag blev bara glad och hälsade tillbaka. Sedan kändes det så där varmt och gott som det kan göra i hjärttrakten ibland. Novemberljus är ett bättre ord än höstmörkt, vi kan väl försöka vara det för varandra, det är säker fler än jag som behöver både se och bli sedd. Ge varandra ett leende det sprider ännu mer energi än de nya lampsorterna, det ger energi ända in i själen. Då blir väntan på våren inte så lång
Varsågod! Tror att Cai´s föräldrar tänker köpa en matstol så köp inte det =) Ses snart! Kram
SvaraRadera