Var hälsad kors, mitt enda hopp. Är det levande för oss, att korset är vårt enda hopp eller tar vi det för givet. Kanske har du inte ens reflekterat över det i dag, att du lever i skuggan av korset? Jag menar verkligen tänkt på det inte bara nämnt det i förbigående i bön.
För människorna i vårt land är det i dag ännu mer nödvändigt att få uppleva det än det var i går. Ondskan tar mer och mer sitt grepp. Både den råa uppenbara ondskan, men också den som gömmer sitt ansikte i ett falskt sken av ljus och hopp.
Natt efter natt väcker Gud mig med orden utifrån Jeremia 19:2 Gå ut till Hinnoms sons dal som ligger framför Lerskärvsporten och ropa där ut de ord som jag kommer att tala till dig.
Jag vill fråga dig, ha du sagt till Gud att han får ta din dag i full besittning. Att han får använda dig som ett kärl för sin välsignelse och helighet. Varför ställer jag en sådan, kanske obekväm fråga? Jag frågar därför att det är livsnödvändigt att veta om vi lever nära Jesus hjärta. Det är så lätt att tro att man är där, därför att allt känns välbekant och tryggt. Ända kan den stilla rösten ha tystnat, vi märker det bara inte i den stora världskörens röstvolym.
Min vän och syster och bror, hur har du det med Jesus i dag, han står med en öppen famn och längtar efter dig. Ave crux spes unica!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar