Måste skynda för att hinna....

Det känns som om jag alltid har något jag måste fixa, det går liksom aldrig att stanna upp och bara vara. Gör man det, alltså bara är, så får man jobba dubbelt så hårt nästa dag.

Jag vill inte jaga hela tiden, vill inte ha känslan av att ständigt sträcka sig efter nästa sak som måste vara klar. I kväll hade vi cellgrupp, tidigare idag fick jag hoppa in som vikarie i bibelskolan och det ska jag göra i morgon också. Det är kul att jobba med det men samtidigt kräver det så mycket förberedelser för att kunna undervisa i 4 timmar.

Vi hade besök några dagar av Nettan o Felicia, så härligt, men så har man saker man måste planera och ordna och då känns det nästan som om besöket bara försvann i ett huj. Vill inte ha det så vill kunna behålla känslan längre, inte bara hasta vidare.

Tror många med mig känner igen sig i detta "tidstecken"!

Vill lära mig leva i nuet, men oj vad svårt det är